Kyrkobokföring

Stjarnered.se © 2007                    

Möte med en entusiast

I de flesta pastorat hörde det förr till vanligheterna att en grön präst fick ta hand om kvällspasset på pastorsexpeditionen. Ofta på torsdagar mellan 17 och 19. Det blev svettigt värre för den fåkunnige! Med ringa erfarenhet och hela spektrat av folkbokföringsärenden. Ett vanligt personbevis gick väl an att skriva ut, där man bara skulle anteckna rätt och riktigt vad kyrkböckerna redan visste. Men när det kom en besviken människa och ville överklaga pastorsämbetets beslut i fråga om var man skulle vara skriven och betala sin skatt, blev det  värre. Eller när det gällde att hålla reda på hur vigslar skulle bli giltiga om makarna hade olika nationaliteter och tänkte gifta sig utomlands etc ... 

För att över huvud taget få rätt att sätta pastorsämbetets stämpel på RSV:s blanketter, behövdes några dagars utbildning i en intygskurs.  Det var så jag mötte en entusiast. Förre kyrkoherden på Frösön och prosten  Mårten Lindblad, som i decennier hade inspekterat hela stiftet i kyrkobokföringsfrågor och var en både inspirerande och krävande utbildare.

- Det man kan, blir oerhört mycket roligare att hålla på med! var hans tes. Det gav motivation att satsa på kyrkobokföringen. Både teoretiskt och praktiskt.

Kunskap ger tillfredsställelse. Med självförtroende ökar chansen att göra rätt. Gör man rätt från början, slipper man att i onödan göra om saker och blir mera effektiv. Det ger positiva spiraler att veta vad som gäller.

Av självaste finansministern Kjell-Olof Feldt på sin tid (1985) förordnades jag att vara en av dem som efterträdde Mårten Lindblad. Jag fick Jämtlands län - stiftets västra inspektionsområde - som mitt ansvar och Nils-Erik Nilsson i Näsåker Västernorrlands län (bilden till höger).

Det var en spännande tid. Jobbet innebar att vara ett stöd för dem som ansvarade och jobbade med kyrkobokföringen. D v s kyrkoherdar och kyrkoskrivare. Det har handlat om paragrafer och rättstillämpning. Om allt mellan vaggan och graven. Om utbildning och tillsyn. Om arkivansvar och resursberäkning etc. Jag har fått besöka alla pastorsexpeditioner och fått möjlighet att lära känna stora delar av stiftet genom denna dörr in till församlingarna. Det har gett perspektiv och sammanhang till mina egna församlingserfarenheter, som har känts värdefulla.

Nils-Erik Nilsson, Näsåker.


1991-07-01


Men den 1 juli 1991 skulle skilsmässan mellan folk- och kyrkobokföring ske. Kyrkan skulle inte längre vara huvudman för folkbokföringen hade riksdagen bestämt. Då kom också läget för kyrkan att datoriseras. Vi lärde oss DOS och kunde hjälpligt installera den nya programvaran. Vi sattes på skolbänken riktigt och genomförde visserligen med svett, bön och tårar under en hel månad kurser i denna nya tidens tekniska (vid)under. Nu blev åtskilligt lättare. Kyrkan slapp att uppträda som myndighet i folkbokföringsärenden. Datoriseringen förenklade och tog bort det tunga arbetet att lyfta de gigantiska inbudna böckerna och skriva samma uppgift på fyra olika ställen. Men plötsligt blev det nästan ödsligt tomt på pastorsexpeditionerna. Kvällstiden försvann och kanslisten blev en fixare på tusen andra sätt.


1996-01-01

 

Då förändrades reglerna för kyrkotillhörighet. Försvann gjorde kollektivanslutningen genom föräldrarnas relation till Svenska kyrkan. Från och med nu var det dopet som var grundläggande för kyrkotillhörigheten, så att den som döps i Svenska kyrkan automatiskt blir medlem. Det finns också en möjlighet att anmäla sitt barn eller sig själv, om man fyllt 18 år, att vara kyrkotillhörig och på väg till dopet.   


2000-01-01


Med relationsändringen kom också kyrkoordningen att bli avgörande för kyrkans rättsfrågor. Jag tycker att texten i inledningen till tolfte avdelningen är tänkvärd och bra som sammanfattning och motivation för mitt intresse för kyrkobokföringen:


I särskilda böcker, ministerialböcker, antecknas i varje församling vilka kyrkliga handlingar som utförs och vilka personer dessa omfattar. För var och en som tillhör kyrkan blir på detta sätt några milstolpar längs livsvägen antecknade i församlingens bok, från dopet över konfirmationen och vigseln fram till döden och begravningen. Dessa anteckningar får därmed också vara jordiska  tecken för hur Gud handlar med människan under hennes vandring på livets och trons väg.


- 2010-07-01


I samband med att jag avslutade vikariatet som kyrkoherde i Rödöns pastorat fyllde jag 67 år och fann det rätt att lämna stafettpinnen som sakkunnig vidare till Lennart Raswill, som jag hade försökt att fostra till en god kyrkobokförare en gång i tiden, när han var pastorsadjunkt i Brunflo.

Mina kollegor som sakkunniga skickade mig nyss en lysande minnessak, som får mig att se i back-spegeln med stor tacksamhet för allt vad det här arbetet har gett mig av stimulans och goda kontakter.

Kyrkobokföringssakkunnig skall


    s
vara för rådgivning och stöd till förtroendevalda och anställda på kyrkobokföringens område


verka för att kyrkobokföringen i stiftets pastorat håller hög kvalité och är rättssäker

svara för inspektion inför biskops- och kontrakts-prostvisitationer

Kanslistödet i Uppsala

018-16 97 00


Ger daglig support i

bland annat kyrkobokföringsfrågor

Kyrkoskrivarens bön

Gud, skapare av Himmel och Jord

Skapare av kyrkoskrivare och pastorsexpeditioner

Gud, världens och varje människas frälsare

Befria kyrkobokföringen till glädje och lustfylldhet

Gud, du helige Ande


Omskapa våra hjärtan och tankar,


så att vi,

utan att kämpa för det, kan förmedla Din Kärlek.


När vi svarar i telefonen  - eller öppnar dörren


Tack Gud för att Du vill använda oss.


I Jesu namn. AMEN.


Skicka en hälsning!

Har vi mötts i de här sammanhangen? Eller är det nåt du vill kommentera eller veta mera om, så använd kontaktrutan här nedan:

 
 
 
 

Årliga inspektörsöverläggningar med RSV

TILLBAKA till sidan PRÄSTVIGD

1991-07-01